Därför hotas demokratin av klimatkrisen

Samtidigt som auktoritära partier vinner mark går mänskligheten mot en allvarlig klimatkris. Men det går att ställa om samhället på ett sätt som stärker demokratin, enligt svenska forskare.

Konsekvenserna av två graders global uppvärmning blir enligt FN:s klimatpanel ökad migration, ett hot mot livsmedelsförsörjningen samt minskad välfärd. Just sådana faktorer som underminerar demokratin, vilket flera studier visar på.

– Klimatfrågan och demokratifrågan är mer intimt sammankopplade än man kan tänka sig.

Det säger Daniel Lindvall som är doktor i sociologi och huvudsekreterare för den statliga Demokratiutredningen 2014–2016. Nu har han skrivit boken Upphettning: Demokratin i klimatkrisens tid tillsammans med Chalmersforskarna Kjell Vowles och Martin Hultman.

Riskerar att braka samman

Författarna tar ställning för demokratin men redovisar också forskning kring dess för- och nackdelar i relation till klimatkrisen. En del klimatforskare undrar om demokratin har förmågan att hantera frågan.

Om klimatkrisen förvärras riskerar det demokratiska systemet att braka samman och vissa menar därför att demokratin behöver pausas nu för att räddas på sikt. Andra ser diktaturens Kina och dess satsningar på exempelvis fossilfri energi som en förebild.

– Auktoritära stater kan agera kraftfullare och snabbare, men även om man bortser ifrån de etiska argumenten finns det faktorer som gör att demokratin går vinnande ur kampen. Jag tror att när en demokrati börjar att ställa om – med medborgerligt uppbackande – blir effekten starkare. Mycket pekar på det även om jag inte kan säga det forskningsmässigt, säger Daniel Lindvall.

Komplexa problem kräver information

Studier visar att demokratier bland annat är bättre på att lära av sina misstag samt att lösa komplexa problem som kräver mycket information från olika delar av samhället.

Stater utan full yttrande- och föreningsfrihet har sämre informationsflöden. Kina är ett exempel, där stora satsningar på förnybar energi har blivit ineffektiva därför att de har placerats olämpligt, långt ifrån där elen behövs.

Klimatfrågan och demokratifrågan är mer intimt sammankopplade än man kan tänka sig.

Vissa menar att demokratier lättare kidnappas av intresseorganisationer som bromsar energiomställningen, som olje- och gasindustrin. Men samma sak verkar ha hänt i Kina med kolindustrin, enligt Daniel Lindvall.

Det finns även en studie av olika staters klimatpolitik där demokratier generellt är i topp, även om diktaturen Marocko också ligger högt. Bilden är helt enkelt komplex.

Kopplar ihop klimatrörelsen med teknikutvecklingen

En del av boken handlar om klimatrörelsens historia under de senaste 20 åren och vilken betydelse Fridays for futures skolstrejker kan ha. Författarna drar även paralleller till andra rörelser. Bland annat skriver de att slaveriet avskaffades på grund av en kombination av bred mobilisering och en ny energikälla i form av kol.

– I boken försöker vi att koppla ihop klimatrörelsen med teknikutvecklingen inom förnybar energi. De här två krafterna tillsammans kan besegra den fossila maktordningen, säger Daniel Lindvall.

Författarna redogör också för forskning om den organiserade klimatförnekelsen och hur den lagt en våt filt över klimatpolitiken runt om i världen sedan 1990-talet. Och så redovisar de kunskapsläget kring varför nästan samtliga auktoritära populistiska partier tar avstånd ifrån klimatforskningen.

Klimatfrågan bör hanteras på samhällsnivå

En förklaring är att klimatfrågan och nationalismen inte passar ihop, eftersom klimatet är en global utmaning. En annan teori är att partiernas kritik mot etablissemanget spiller över på vetenskapen. Dessutom tenderar väljargruppen som uppskattar partiernas migrationskritik också vara de som känner sig hotade av klimatomställningen.

Det här hoppas Daniel Lindvall att beslutsfattare ska ta på allvar.

– Klimatpolitiken måste utformas med förståelse för låsningarna som kan ske när klimatomställningen uppfattas som hotfull. Lösningen är inte att håna eller häckla gruppen som känner sig hotade.

Det är inte oviktigt att individer gör förändringar i sitt levnadssätt, men vi måste göra en stor omställning och det ska hanteras på den parlamentariska arenan.

Ett annat nyckelbudskap i boken är att klimatfrågan bör hanteras på samhällsnivå.

– Frågan har avpolitiserats genom att det pratas mycket om individens agerande. Det är inte oviktigt att individer gör förändringar i sitt levnadssätt, men vi måste göra en stor omställning och stora investeringar och det ska hanteras på den parlamentariska arenan, säger Daniel Lindvall.

Boken Upphettning bygger på ett flertal studier vilka alla redovisas i boken, fullständig källhänvisning till alla studier finns dock inte i denna artikel.